tradition

Reservofficersskolan har redan nått en ålder av 100 år. Under denna tid har ett stort antal olika traditioner och traditionella föremål samlats till elevernas glädje – främst utvecklade av officerseleverna själva! Bland kursdeltagarna har ’RUK-anda’ varit en stark drivkraft redan när traditionerna skapades, och den genomsyrar även nuvarande och framtida officerselever under deras besök i Hamina. Här presenteras några av traditionerna.

RESERVOFFICERSSKOLANS FLAGGA

Reservofficerskurs 14 fortsatte den idé som föddes på kurs 10 om en gemensam flagga för skolan. För flaggan behövdes både medel och så kallad flaggrätt. Båda skaffades snabbt, och ett förslag om att godkänna den av Carolus Lindberg designade flaggan skickades till Högkvarteret den 23 februari 1928.

Den numera traditionella flaggan togs i bruk den 16 maj 1928 på Senatstorget. På flaggans övre band finns både Reservofficersskolans och dess föregångare, Vimpeli-skolans, initialer. På det nedre bandet presenteras grundläggningsåren för båda – Vimpeli-skolan startade sin verksamhet redan 1917. I flaggans spets finns det mycket uppskattade frihetskorsbandet, som fältmarskalk Mannerheim tilldelade Reservofficersskolan för det värdefulla arbetet för fäderneslandet.

Flaggan har förblivit oförändrad i 90 år och totalt har fem exemplar av den tillverkats för hand genom åren. Tre av dem finns på Krigsmuseet och en på RUK-museet. Den femte flaggan används på RUK

RESERVOFFICERSSKOLANS FÖRBANDSMÄRKE

På kurs 4 var Alvar Aalto ansvarig för dekorationerna vid festen. Han skissade på en imponerande dekoration för hörnet av Manéen, som under några år utvecklades till Reservofficersskolans förbandsmärke. Märket är ett av Finlands äldsta. Det togs i bruk på kurs 11 år 1926. Märket har förblivit nästan oförändrat genom åren.

Den enda förändringen gjordes 1929, då svärden i märket vändes så att de pekade uppåt. De ursprungliga svärden, som pekade nedåt, symboliserade underordning i heraldik, vilket inte passade Reservofficersskolans märke. Även om svärden nu är vända, är de fortfarande felaktiga, eftersom de är korsade på fel sätt: Svärdet som är närmast hjärtat skulle vara det översta.

RESERVOFFICERSSKOLANS KURSMÄRKE

Den berömda kursmärken, eller ’RUK-korset’, härstammar från samma tid som Reservofficersskolans flagga. Märket togs i bruk 1923 på kurs 5. Till en början varierade utseendet på märket från kurs till kurs, men de har från början varit i form av ett kors. Från och med kurs 62 har RUK-korset varit detsamma, innehållande det blå Georgskorset, där en lejon finns i ett heraldiskt rosett. Märket är högt uppskattat och dess bärande, även i civila festkläder, är tillåtet, precis som för andra hedersmärken

KIRKKOJÄRVI-MARSCHEN

Olika tävlingar mellan olika enheter har alltid varit populära vid Reservofficersskolan. Kirkkojärvi-marschen kan med rätta kallas för dessa tävlingars kung. Den drygt tjugo kilometer långa snabbmarschen skapades på 1930-talet. Under krigsåren ordnades marschen inte.

Efter kriget återvände marschen som en del av reservofficerskursen, först arrangerad av elevkåren – alltså officerseleverna själva. Även om reglerna för marschen har varierat kraftigt, både i fråga om längd och plats (Kirkkojärvi har inte cirkulerats på flera decennier), är tävlingen en av de största gemenskapsbyggarna på RUK

STORRUNDAN-RELÄN

 

Kursen inkluderar traditionellt Isoympyrä-stafetten, där representativa lag från andra reservofficersskolor, Polisinstitutet och Försvarshögskolan bjuds in att delta. Den 3600 meter långa stafetten tävlades ursprungligen runt Isoympyränkatu, men idag hålls den helt inom kasernområdet. Tävlingen består av två serier: Gästserien, där inbjudna gäster deltar tillsammans med Studentkårens styrelse lag. I Enhetsserien tävlar enheter från Reserofficerskursen mot varandra i 10-mannalag.

RUK-CUP

RUK-CUP är en tävling organiserad av elevkårens styrelse, där olika enheter från reservofficersskolan tävlar mot varandra i flera roliga grenar. Tävlingens struktur kan variera beroende på kurs, men det har traditionellt ingått exempelvis munkalopp, bilsläpning och bandvagnsmincrucifix.

VARVARAN BAKELSE

Varvarans bakelse är en gammal tradition vid Reservofficersskolan, där namnet, trots att det inkluderar ordet ”leivitys” (bakning), inte har något att göra med bröd. Under leivitysen lägger officerseleverna blommor vid statyn av Varvara Schantini, som avtäcktes 1972. Varvara, som blev änka efter sin man, var en mycket älskad och viktig person för de första kurserna på skolan.Varvara sålde godsaker från Aholasens bageri till kursdeltagarna både på kasernen och ute i fält, ofta genom att köra en vagn med sina varor. Dessutom gav hon ofta tips och råd till de unga officerseleverna, som då kallades officersaspiranter, och hjälpte dem ur svåra situationer. Hon hade omfattande erfarenhet från många kurser och visste bland annat de rätta försvarsformationerna och arbetsmetoderna. Hennes vänlighet och kunskap gjorde henne till en älskad figur och en verklig hjälpare för många.

MINNESMONUMENT FÖR DE STUPADE OFFICERNA

“Ni kämpade inte förgäves, ni föll inte förgäves.” Det är lätt att instämma i Yrjö Jylhäs verser. Kanske därför står de också på minnesmonumentet för de stupade officerarna framför huvudbyggnaden. Monumentet planerades att byggas direkt efter krigen, men finansieringsproblem försenade byggandet ända in på 50-talet.

Det var den särskilt bildade statykommittén som ansvarade för planeringen och finansieringen av monumentet. Vinnaren av statyutformningstävlingen var president Kyösti Kallios son, konstnären Kalervo Kallio. Kadettkårens kadetter fungerade som modeller när Kallio designade monumentet. Under byggnadsfasen gjorde officerselever ett stort arbete med planteringarna och fundamenten. Statyn invigdes på kurs 94 år 1957. Vid invigningen närvarade bland andra dåvarande republikens president Urho Kekkonen.

 PRIMUSSVÄRD

Primussvärdstraditionen startade 1946, när Finlands Reservofficersförbund anonyma donerade 225 000 dåvarande mark. Pengarna skulle användas för att belöna de mest framgångsrika kadetterna på kurserna, och det beslutades att detta skulle göras genom att överlämna ett äkta Officer-svärd från Armén till primus. Ett likadant svärd användes redan under året då Reservofficersskolan grundades, 1920.
Finlands Reservofficersförbund donerade det första svärdet 1948 när övervakningskommissionen lämnade landet. Under åren har 185 officerselever fått primussvärdet, varav två har varit kvinnor.

BLODGIVNING

Det har varit en tradition vid Reservofficerskursen att ordna blodgivningsevenemang i samarbete med Finlands Röda Kors. Blodgivning har ordnats över 140 gånger.